På söndag bestämmer vi Sverigedemokraternas framtid

Med ett jobb som journalist följer politiskt opartiskhet, framförallt om man jobbar på SVT. Jag har arbetat som frilansjournalist i drygt tio år, med SVT som största uppdragsgivare och hittills aldrig tagit ställning för eller emot ett parti. Nu skall jag göra ett undantag och är medveten om att det eventuellt kan få konsekvenser för framtida uppdrag, men det jag vill säga känns viktigare än så.

Så länge jag kan minnas har jag haft svårt för auktoriteter och det som kallas etablissemanget. När andra har tyckt si har jag oftast tyckt så. Det värsta jag vet är när människor vill pådyvla mig åsikter. Jag minns mitten av 90-talet och hur jag som högstadiekille i en liten bruksort fascinerades av den våg av nationalism som drog över Sverige. På antirasistiska temaveckor stångade sig lärarna blodiga för att bekämpa nationalismen, medan eleverna visade sitt missnöje genom klädstil och musikval. Det fanns en spänning i det som attraherade mig.

Åren gick och varken jag, mina vänner eller andra bekanta pratade om invandring längre. Det slutade vara på agendan. Samtidigt startade min resa som ung vuxen och jag flyttade ifrån den lilla bruksorten och, efter några förvirrade år, började jobba som journalist. Som lantis blev journalistrollen en dörr till områden och frågor som tidigare varit outforskad mark. Jag fick möjlighet att bli gäst i en verklighet som hittills bara existerat i böcker och tidningar. En av dessa verkligheter var invandrartäta förorter med all dess inneboende problematik. Jag mötte människor som gick arbetslösa år ut och år in, som inte lärde sig språket, och som levde sina liv på bidrag. Vid besök på ungdomsanstalter blev det smärtsamt tydligt hur många killar med invandrarbakgrund det är som hamnar fel. I moskéer såg jag hur män tog all plats medan kvinnor uteslöts, samtidigt som resten av samhället sade sig jobba för ökad jämställdhet. Att prata om detta märkte jag snabbt inte var helt enkelt. Beröringsskräcken visade sig inte bara finnas bland journalistkollegor utan även bland politiker.

Ihop med detta har debattklimatet alltmer polariserats. Medan sajter som Avpixlat och Fria tider vuxit sig starka har landets fintyckare skarpvässat sina ettriga pennor. I Internets kommentarsfält har folk fått en fristad där de kunnat knyta näven i fickan och svinga verbalt mot överheten som svarat med hån och spe. Själv har jag ofta påpekat att vi måste vara ärliga och prata om de problem som finns med misslyckad integration. Det har fått vissa journalister att se rött. Samtidigt har vi ett parti i Sveriges riksdag med dessa frågor på agendan, som ser ut att gå mot ett succéval. Medan etablissemanget har dumförklarat och rasiststämplat Sverigedemokraternas väljare, så har partiet växt i styrka. Jag kan förstå varför. Det bygger på samma mekanismer som fått mig att slå bakut hela livet. Att bli förminskad av makthavare sätter igång saker i en som resulterar i frustration och en vilja att ge igen, att sätta ner foten och visa att mig pissar du inte på. Det handlar även om rädsla, och precis som människorna i Avpixlats kommentarsfält är jag orolig. Jag är rädd för hur mina föräldrar skall klara sig i framtiden när det hela tiden kommer larmrapporter om hur äldrevården havererar. Jag blir rädd när jag ser hur mina barns fantastiska förskolelärare kämpar för att hinna med i en stressig verksamhet där antalet barn per pedagog är alldeles för många. Jag blir rädd när min mamma hamnar på sjukhus och blir liggandes timtal i en korridor för att därefter bli felaktigt diagnostiserad av en trött och utarbetad läkare, som sedan inte går att få kontakt med. Det får mig att vilja ryta till, visa att något måste göras, att markera för politikerna att tillståndet i landet inte är okej längre. Ett sätt att ryta till vore att lägga min röst på Sverigedemokraterna.

Som journalist har jag, som sagt, fått se mycket elände i svenska förorter som vissa inte vill prata om. Men det är inte problemen som berört mig starkast. Jag minns den ensamstående mamman i Rosengård som kämpat för att barnen skall klara skolan och med stolthet i rösten berättar för mig att både hennes söner och döttrar nu läser på universitet. Jag minns de eldsjälar i Biskopsgården som jobbar dag och natt för att skapa en trygg tillvaro för stadsdelens ungdomar. Jag glömmer inte heller de tjejer med icke svensktalande föräldrar som på egen hand dagligen hjälper varandra med läxor till sent på kvällarna, eftersom de vet att de måste kämpa dubbelt så hårt som alla andra för att bli bra på svenska och accepteras av samhället. När jag tänker på de goda krafter jag sett i förorter runtom i landet blir skinnet till gåshud på armarna. Gåshuden försvinner dock fort när andra minnesbilder skimrar förbi över näthinnan. Som när jag intervjuade den lilla 13-åriga tjejen som flytt till Sverige medan hennes syskon dödats av klusterbomber. När hon visade mig bilder på dem grät jag. Eller när jag besökte ett boende för ensamkommande flyktingar och en liten pojke med stickad blå Pippi Långstrumptröja, kom fram och tog min hand. Jag såg i hans bruna trötta ögon att han längtade efter en pappa som inte längre fanns.

Jag skulle kunna fortsätta skriva om människor som flytt från krig, som fått familjemedlemmar dödade eller blivit våldtagna, men som i Sverigedemokraternas värld bara är statistik och kostnader. Sverigedemokraterna säger att de vill hjälpa de här människorna i hemlandet. Hur då undrar jag? Kanske är det möjligt om de vet hur man stoppar ett pågående inbördeskrig, vilket de sannolikt inte har en aning om. Tänk om din grannes hus skulle brinna, skulle du då be dem att stanna kvar medan det brann, eftersom du vill hjälpa dem på plats istället? På vilket sätt? Genom att skicka mat och kläder? Vad gott gör en fläskfilé och ett par joggingbyxor om hela huset står i lågor?

Det jag har sett och upplevt i mitt yrke som journalist har gjort att jag aldrig någonsin skulle kunna rösta på Sverigedemokraterna. Men ibland funderar jag på hur det hade varit om jag inte fått träffa människorna bakom statistiken och sett hur lite som skiljer oss åt, hur vi drömmer och längtar efter samma saker, fastän vi är födda med olika förutsättningar i livet. Ni minns att jag skrev hur spännande det var med de nationalistiska strömningarna på högstadiet? Det handlade i själva verket inte om nationalism överhuvudtaget, utan om ren rasism. När en judisk man som överlevt Auschwitz kom för att berätta om sitt öde satte sig några äldre killar längst fram i aulan med rakade skallar, stålhättekängor och bomberjackor och stirrade ut honom. När vi gick med skolan för att se Schindlers List hade någon med sig bandspelare och dundrade ut vit makt-musik i biomörkret. På det sättet tog sig rasismen uttryck bland ungdomarna där jag befann mig på 90-talet, och de mest initierade kallade sig för Sverigedemokrater, rakade huvudena och heilade på hemmafester. Vissa vuxna närmade sig ämnet lite försiktigare men budskapet var det samma: invandrarna höll på att bli för många och det gick ut över välfärden. Sedan tystnade det som sagt, men nu tjugo år senare hör jag likadana tongångar från samma håll. Folk säger återigen att det har gått för långt och att det är dags att sätta ner foten.

Det är till er jag skriver. Ni som vill sätta ner foten och rösta ”sverigevänligt”. Jag förstår frustrationen och tror inte att alla ni är rasister, men hade ni sett det jag sett, mött människorna jag mött och hört de historier jag hört, så skulle ni inte rösta på ett parti som har rötterna i nazistiska organisationer. Jag vill inte ljuga. Självklart kostar det pengar att hjälpa flyktingar och lika självklart ställer det till med problem om man misslyckas med integrationen. Men det måste få kosta att vara medmänsklig, och ett utanförskap i Rosengård kommer alltid att vara bättre än en massgrav i Syrien. Visst finns det motsättningar, men större inflytande för Sverigedemokraterna gör bara att polemiken ökar och att landet drar isär än mer

Jag vill egentligen inte vara en som pådyvlar folk massa politiska åsikter. Däremot ville jag förklara varför jag väljer bort Sverigedemokraterna. På söndag är det val och då bestämmer vi tillsammans hur Sveriges framtid skall se ut.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

16 kommentarer till På söndag bestämmer vi Sverigedemokraternas framtid

  1. Daniel S skriver:

    Problemet är att för den som inte vill ha obegränsad invandring finns inga alternativ till SD. Samma sak gäller om man vill ha bättre integrering. Behöver inte alls bara handla om minskad invandring då folk röstar på SD. Finns gott om invandrare som röstar på SD, till exempel Chinedu Ikechukwu som röstar på SD för att han sett hur dåligt mångkulturen fungerat i hans hemland och han inte vill ha samma problem här i sitt nya hemland. Jag har svårt att få honom till nån slags nazistknarkande barnätande rasist.

    Tyvärr har alla övriga partier målat in sig själva i ett hörn och kommer helt enkelt inte ut. Massor med människor är missnöjda med invandrarpolitiken och vill se förändring men bara SD vågar ta i dessa frågor utan godhetsglorian i högsta hugg. Så tills övriga partier vågar ta tag i problemen som finns så är SD enda alternativet för många.

    Så fort ett annat parti vågar ta upp frågan på ett ärligt sätt är SD ett minne blott. Fortsätter media och politiker att ljuga, mörka och mobba ut oliktänkande kommer SD öka till precis samma storlek som liknande partier i övriga Europeiska länder, men förmodligen mer än så då vi i Sverige tar in så otroligt mycket mer invandrare än alla andra länder i Europa.

  2. K-van skriver:

    2010 skulle jag inte ens i mina vildaste fantasier tro att jag som invandrare skulle rösta på Sverigedemokraterna. Men det har jag gjort nu fyra år senare. Inte för att jag tycker deras politik är helt fantastisk men för att de är det enda alternativet! Den enda oppositionen. Det finns ingen annan land än Sverige som har en sån destruktiv migrationspolitik och alla partier i riksdagen förutom ett är helt för det! Vissa vill ha ännu mer! Det måste bli ett stopp så att de som redan befinner sig här kan komma in och bli en del av samhället. Vad händer annars? Om det bara fylls på mer och mer hela tiden? Har någon ens tänkt på konsekvenserna? Landet kommer att slitas sönder!

    Jag förstår att du inte kan rösta på sverigedemokraterna, och för att vara helt ärlig så vill jag inte att de ska ”få makten”, men det finns ingen annat sätt att lyfta frågan!! Det enda sättet att berätta för politiker att de gör fel är att rösta bort dem!

  3. Jahapp skriver:

    K-van: Det finns sätt att lyfta frågan! Samtliga partier är överens om att integrationen i det svenska samhället måste bli bättre. Och vill du veta vad som kommer hända om vi stoppar invandringen? Från ett ekonomiskt perspektiv så kommer vi om 5 år ha en mindre befolkning, alltså mindre folk som kan köpa saker. Priserna går upp, de fattiga blir fattigare. Det är från ett ekonomiskt perspektiv.

    Från ett humaniskt perspektiv? Folk dör. Folk i krigshärjade länder dör, på grund av att vi inte vill ta emot muslimer, vi vill inte ha några svartingar i vårat land, för de är inte svenskt att vara det. Låter det bra? För det är vad Sverigedemokraternas politik kommer göra.

    • K-van skriver:

      Du argumenterar mot en halmgubbe. Jag har inte sagt att Sverige borde stänga gränserna för alltid. Ett tillfälligt stopp (undantag kvot flyktingar) och efter några år ha samma nivå som övriga Europa.

      Och nej, det finns inga andra sätt att lyfta frågan. Röstar du på något annat parti så ger du de förtroende och medgivande. Då fortsätter de som de gjort förut, varför skulle de inte göra det? De fick ju fortsatt förtroende…

  4. niclas skriver:

    Tragiskt att så många skall stämplas för att dom precis som andra tror att dom har ngn form av demokratiska rättigheter. Inga intervjuer med dom tusentals svenskar som blir nedslagna, våldtagna och förnedrade för att vara just svenskar. Att krigen fortfarande rasar mer än någonsin trots att allt vi byggt upp nästan totalt raserats pga allt som har med detta att göra? Det nämns att vi är idioter i undertext som har ngn låtsaslösning på krig för att man vill hjälpa fler och ännu fler behövande i sitt hemland? Hade denna blinda politik varit så fantastiskt som det utmålas så hade väl krigen upphört nu då, eller?? Hur många av dessa människor flyr från krig en uppgift och sedan kan man

    • niclas skriver:

      Batteriet dog ☺ – fortsättning: sedan kan man, -vill man, åka tillbaka på semester och andra tillbaka och fortsätter kriga, tankade med svenska skattebetalarnas pengar?? Hur kan man försvara det!! Jaa självklart är det deras hemland och bla bla men på riktigt, har du flytt så går man väl fan inte tillbaka? ? Vilken tex stackars utsatt jude gjorde det?? Det finns såå många saker som tusentals svenskar blir utsatta för dagligen pga att dom ofta ser ner på oss och hatar vår livsstil och att vi levde i ett bra och ordnat, fredligt samhälle. Men inte ett ord el någon som uppmärksammar el vill se. Inga siffror på hur fruktansvärt tex kriminaliteten ökat?? En kvinna ska få vänta från maj till nästan oktober med en dödlig cancer trots att operationen skulle lyckats bättre på tidigt stadium utan bestående men” men pga väntetiden blir resten av kroppen angripen ..bara ett exempel det finns fruktansvärt många instanser som kollapsar pga dessa kostnader, och att vi inte har råd med vårt eget land även om nästan hälften av Sveriges befolkning stämplas för att tystas.. Medmänsklighet tas upp, varför gäller den inte oss svenskar som får betala med våra egna liv pga svenskförtryck… Skylla svärta kalla ljuga.. alla partier har skit i garderoben och flera om man bara skulle gräva även både rasism och nazism men dom tar man inte upp?! Måste vi vara vidriga hemska rasister och nassar för att kunna mobbas ut och tystas för att vi försvarar att vi har förfäder som brutit ryggarna på åkrarna och fabriker mm för att bygga detta land… jag vill som många andra kunna leva i fred utan att andra hatar mig för att jag är svensk och har min uppväxt relingen osv… ska jag behöva bli förföljd, hotad och nerslagen av invandrare pga det… det är inte många som vet hur det att jobba och träffa tusentals av dem i lägenheter som koka av vägglöss och kackerlackor som för övrigt varit utrotat i sverige innan invandringen och nu ökat med 1000% sedan 06, stå där och dom sågar dig förnedrar dig, för att du jobbar och dom slipper om man ens orkar bry sig att öppna dörren på bokad tid för tredje gången osv.. jag är inte rasist el nazist jag vill bara ha samma rättigheter jag hade förut…varför trycker ni ner oss utan att ha erfarenhet av andra sidan…el vanligt folk.. Peace out

  5. Isak skriver:

    ”Asyl- og flyktningpolitikken må være rettferdig, solidarisk og rettssikker, og forankret i anbefalingene fra FNs høykommissær for flyktninger. Alle som søker beskyttelse, skal behandles med respekt og få en rask og rettssikker avklaring av søknaden sin. Mennesker som har krav på beskyttelse, skal få opphold og mulighet til å bli integrert i det norske samfunnet. Personer som får avslag fordi de ikke har krav på beskyttelse, eller som ikke tilfredsstiller andre vilkår for opphold, må raskt transporteres ut av landet.”

    Vad är nu detta? Är det en norsk översättning av 1975 års partiprogram för Moderaterna? 🙂 Nej, det är faktiskt Sosialistisk Venstreparti, Västerpartiets systerparti i Norge, som skriver detta i sitt nuvarande arbetsprogram, 2014. Det är intressant att se skillnaden i språkbruk mellan den svenska debatten (”öppna våra hjärtan”) och det som sägs på den yttersta vänsterkanten i vårt grannland.

  6. M.O.B. skriver:

    Det är ju inte alla som behandlas så väl av våra invandrare oavsett vilken position i samhället de har. Jag har blivit mordhotad av olika muslimer vid två olika tillfällen i år. Jag har blivit nästan överkörd av MENA-man respektive centralafrikansk man vid två tillfällen i somras (fick kasta mig åt sidan trots att jag gick på en trottoar i bägge fallen). En gång blev jag påkörd bakifrån, på en trottoar, av en indier. Jag blev utsatt för en maktmissbrukande, troligen muslimsk handläggare från Irak på Arbetsförmedlingen och nekades att gå på en utbildning trots att jag hade rätt till detta. Jag blev nästan nollad i sjukförsäkringen av en handläggare från, troligen, Sarajevo. Om dessa maktmissbrukare, bildårar och mordhotare hade stannat utanför Sverige så ser inte jag det som en nackdel. Dessutom är andelen män bland de asylsökande mycket hög, vilket leder till brist på kvinnor i Sverige. Arbetskraftsinvandringen inom teknik och vetenskap leder till färre jobb för programmerare, ingenjörer och vetenskapsmän.

    • I.L. skriver:

      M.O.B. för att följa din retorik:
      Jag har blivit utsatt för två våldtäktsförsök. Varje gång jag går ut på krogen – Varenda gång – så blir min kropp till allmän beskådan, utsätts för kommentarer och/eller blir tagen på utan mitt medgivande. Jag har blivit fasthållen av en gammal gubbe som slickade på min kind, försökte tvinga in sin tunga i min mun och som juckade mot min kropp. Båda våldtäktsförsöken samt det senaste exemplet var vita, svenska män. Och 9/10 gånger är det vita, med stor sannolikhet svenska män som ofredar mig när jag är ute.

      Jag har fått höra hela mitt liv att jag ska akta mig för främmande män, inte gå ensam sent på nätterna, hålla koll på min drink, inte vara för lättklädd, aldrig bli för full, ha nycklarna mellan fingrarna om jag trotsar regel nummer 2. Att åka taxi ensam är mer obehagligt än att cykla hem i minusgrader.

      Män begår flest våldsbrott och sexualbrott i Sverige.

      Skulle vi följa din logik skulle jag kunna säga såhär: Om alla män som någonsin ofredat mig genom tafs, kommentarer, våldtäktsförsök eller annat piss – skulle blivit tvångskastrerade skulle jag inte se det som en nackdel. Nästa steg kanske vore att rekommendera abort för barn med ”fel” kön? Eftersom de uppenbarligen utgör ett så pass stort hot att vi måste varna våra döttrar till döds för dem – varför inte förebygga rädslan genom att bara nypa bort problemet?

    • Joe Black skriver:

      Jaha, själv har jag blivit mordhotad av SD-sympatisörer. När jag t ex skrev om SDs syn på homosexuella och citerade Björn Söder fick jag massvis av mail som var fyllda av mordhot samt uppmaningar att begå självmord.
      När jag var yngre bodde jag i Värmland och blev där misshandlad medvetslös av ett gäng välklippta svenska gossar som pratade sig varma om SD (jag blev misshandlad för att jag hade pratat med en svart kille).

      • M.O.B. skriver:

        Det är ju bara att beklaga, om det är sant. De kanske kände sig kränkta över att du falskt anklagade dem för att vara homofoba. Jag blev en gång nedslagen av ett gäng moderater som bl.a. retade sig på att jag spelade jazzmusik i ett storband.

      • M.O.B. skriver:

        Jag har blivit mordhotad av nazister, men det var längesen. Jag har även bivit nerslagen av moderater i samband med kärnkraftsomröstningen. Jag känner inga SD-medlemmar.

  7. Anonym skriver:

    Har du läst Merit Wagers blog?
    https://meritwager.wordpress.com/

  8. jbreaker skriver:

    Det märks att folk har det så bra och är så privilegierad när man sitter och diskuterar om man tjänar eller inte på att ta emot barn som flyr från krig och fruktansvärda upplevelser. Och med tanke på oroligheterna och förföljelserna i Syrien och Irak är det ännu sjukare att inte vilja sträcka ut en hjälpande hand till människor i nöd.
    Libanon är ett grannland till Syrien som har 4 miljoner invånare och betydligt mindre area än Sverige. Libanon har tagit emot minst 1 miljon flyktingar från Syrien och UNHCR vädjar till EU att ta emot fler flyktingar från Syrien. SD vill dessutom minska biståndet samtidigt som de hävdar att det är bättre att hjälpa folk på plats (som om krig och folkmord utförda av vissa grupper mot andra skulle upphöra om vi skickade våra pengar dit istället för att erbjuda dem trygghet och en framtid här).

    Personligen är jag sjukt trött på alla försvarstal från SD-sympatisörer i stil med ”Jag är inte rasist men…” och att de anklagar folk som ifrågasätter SD för att vara rasister. Jag köper inte missnöjesröster ”På grund av frågor som ingen annan tar i” som de ofta försöker ursäkta sitt val av part med. Alla som har något innanför pannbenet vet att den frågan rör invandringspolitiken. När man då ser till t ex min egen gamla hemby där ett fåtal har med invandrare att göra så är det skrämmande att man är så blind att man endast röstar på grund av en anledning som de inte ens är berörda av. Röster som kan komma att få värre konsekvenser än vad man anar.

    Dagligen görs det rasistiska, kvinnofientliga, homofobiska och totalt vidriga uttalanden av SD-företrädare på olika nivåer. Björn Söder, Linus Bylund, Thoralf Alfsson, Kristina Winberg, Kent Ekeroth, Anna Hagwall, Carina Herrstedt, Markus Wiechel, Stellan Bojerud etc etc etc. Består ett parti av en majoritet som systematiskt uttalar sig rasistisk så kan man lita på att det är den politiken de kommer att föra om de får chansen.
    Jimmie Åkesson och Björn Söder gick med i SD när partiet fortfarande öppet skrek ”Sieg Heil” på gatorna sa,t anordnade bokbål av judisk litteratur och varför skulle de ha gjort det om de inte sympatiserade med fascism och nynazism. SD är fortfarande rasistiska, homofobiska och kvinnofientliga.
    Det finns rasister i ”alla” partier…..skillnadern är att SDs politik bygger på rasism. Om man röstar på SD så röstar man på rasistiska åsikter – och om man inte är rasist så kanske man istället ska rösta på ett annat parti.
    .

    • Maria Pehrsson skriver:

      Hur kommer det sig att så många röstar på vänstern då som är ett gammalt kommunistparti och fortfarande kör kommunistiska tendenser?

      SD är inte kvinnofientliga, de är det enda partiet som på riktigt tar tag i hedersproblematiken, gruppvåldtäkterna, hatet mot blonda kvinnor, etc. Jag var tidigare aktiv i FI men de bara ignorerar dessa problem. Schyman har ju själv gått ut med att hedersmord inte existerar. Det kallar jag kvinnoförtryck. Dessutom stöttar ju FI muslimska kvinnor att bära slöja, vilket många muslimska feminister gått i taket för. FI är ett gäng pajasar som skämmer ut riktiga feminister.

      För övrigt, klart det är bättre att hjälpa folk på plats. Självaste Dalai Lama gick nyligen ut med att han själv ju är flykting och helst av allt hade velat ha hjälp på plats. Det är inget konstigt.

      ”Jag är inte rasist men…” är verkligen en gnällsida. Fokus ligger på att förtala så gott man kan. Man sprider hat kring SD, det är inget annat. Och det förstår ju vem som helst att SD är de enda som tar tag i invandringsfrågan. Alla andra vill ju bara dalta och öppna upp gränserna. Annars får du gärna ge mig information om vilka andra partier som vill införa en ansvarsfull invandringspolitik? Nej precis, för det finns ingen. Att öppna gränserna är ingen lösning. Det kommer köra Sverige i botten. De som har arbete ska jobba gratis och ge bort sin lön till skatt så att vi kan ge alla flyktingar gratis vård och boende.

  9. Maria Pehrsson skriver:

    Problemet är att ingen tar tag i problemen. Man vill ta hit en jäkla massa folk och sätta dem i baracker, sedan låter man de ruttna bort. De tröttnar givetvis på läget och börjar begå brott. De tappar helt enkelt lusten av att bo här när alla skiter i en. Inget konstigt. Men om man ifrågasätter och säger att vi borde begränsa invandringen efter vad vi klarar av att ta emot, är man ju rasist.

    Jag tycker det är mer rasism att låta folk komma hit sedan skiter man i dem och låter dem ruttna bort.

    Sedan är det många som kommer hit och får fribiljetter till allting. Fri tandvård, fri sjukvård, fri medicin, fritt allting. Medan om man är svensk och arbetat för sig hela livet får man betala. Äldre har inte råd med mediciner eller laga sina tänder med sin knaggliga pension och så kommer en massa flyktingar och får företräde. Det blir i alla fall jag förbannad över och jag tänker inte växa upp och bli gammal i Sverige med vår politik. Jag kommer säkert få skatta hela min pension med pengar som ska gå till flyktingboenden.

    Likadant är det med alla våra hemlösa. Det skrivs mkt i tidningen om alla tiggare och som om det vore en nyhet att vara hemlös. Plötsligt ska alla skänka kläder och mat och det ska byggas hus till tiggarna. Men våra egna hemlösa stänger man ute. Det är rasism att göra skillnad på folk beroende på etnicitet men det skiter man i. Klart flyktingarna/tiggarna ska gå före Sveriges egna medborgare.

    Jag har slutligen problem som kvinna och blondin. Jag utsattes regelbundet för trakasserier när jag bodde i Malmö. Jag var svennehora, svennefitta, blond hora, trög pga hud/hårfärg etc. Jag har fått svara på dumma frågor under anställningstintervjuer utförda av arabiska killar om jag verkligen tycker jag är smart pga min hud/hårfärg. När jag anmälde detta lades ärendet bara ner. Jag fick istället höra ”du får väl förstå att han har arabiskt ursprung och annat temperament än du”. Jag har blivit nerslagen på stan av arabiska killar och kallad svennehora. Ärendet lades ner.

    Detta tillsammans gör i alla fall mig förbannad. SD växer, vilket betyder fler och fler inte vill befinna sig i denna rasism.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s