Sluta ligga med och skriva om kulturmannen

Kära systrar i Nigeria, det är med sorg jag tar del av uppgifter om att ännu fler av er har blivit kidnappade av extremister, för att säljas som boskap till törstande män. Förra månaden var ni 200 som fördes bort. Idag kom uppgifter om ytterligare 20.

Kära systrar i Irak. Det är med bestörtning jag fick veta att en ny lag om barngifte sannolikt kommer röstas igenom i ert land. Lagen går i korthet ut på att det ska bli tillåtet att gifta bort nioåriga flickor, och att mannen får rätt att kräva sex med sin hustru utan hennes samtycke. Om lagen går igenom kommer även våldtäkt inom äktenskapet bli lagligt, och kvinnor som lämnar hemmet utan mannens tillstånd kommer att straffas.

Kära systrar i Indien, det går inte med ord att beskriva vansinnet i hur ordningsmakten i ert land konsekvent väljer att stå på gärningsmännens sida när brutalt metodiska gruppvåldtäkter äger rum. Bilderna på de två våldtagna minderåriga flickor som hängde och dinglande från ett träd chockade i veckan en hel värld, och etsade sig fast på våra näthinnor.

Kära systrar i Nigeria, Irak och Indien. Jag skriver till er från världens mest jämställda land. Här vinner kvinnokampen mark i rasande fart och nyligen fick vi bevittna hur ett feministiskt parti blev först i världen med att röstas in i ett parlament. I Sverige kämpar feminister dagligen för att styra skutan åt rätt håll – såväl politiker som andra opinionsbildare. Jämställdhet står högt på agendan och får varje vecka genomslag i nationella medier. Men trots den stora feministiska vågen finns det problem även i vårt land. Jag vet att man inte ska jämföra lidande, men vill ändå berätta för er vad svenska spjutspetsfeminister just nu ägnar sig åt att bekämpa. Det handlar om något som kallas för kulturmannen. Kulturmannen är en person som de senaste veckorna har seglat upp som det största hotet mot den svenska medelklassvinnnan. Han ägnar sig ofta åt kulturella yttringar, som att skriva böcker eller producera annan konst, gärna iförd någon slags svajig huvudbonad. Han utmärker sig genom att försöka tänka fritt och skapa stort. På fester vill han gärna vara tillställningens mittpunkt och drar sig inte för att brista ut i ett bullrigt skratt om andan faller på. Dessutom händer det att han, om rödvinet flödat för mycket, klumpigt uttrycker sin uppskattning för de av annat kön som råkar vara närvarande. Och i vissa fall, enligt vittnesmål, har han dristat sig till att brevledes skicka poesi hem till de medelklasskvinnor som nu lyfter fram trollet i ljuset och drar ner byxorna på honom.

Som ni förstår har vi våra egna problem att ta itu med i världens mest jämställda land. Men när opinionsbildarna och agendasättarna på våra största mediehus avhandlat färdigt, och rått bot på kulturmannens övergrepp, är det min ärliga förhoppning att de kommer rikta sina genusglasögon åt ert håll. En av våra mest hypade feminister just nu har precis gått ut med uppmaningen till sina kvinnliga kollegor att sluta ligga med kulturmannen. Det skulle kunna vara ljuset i tunneln, för om kvinnliga ledarskribenter och krönikörer väl slutar ligga med kulturmannen, är kanske inte steget så långt till att sluta skriva om honom. Tills dess kära systrar i Nigeria, Irak och Inden: håll ut, snart ska vi börja tänka på er också.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

21 kommentarer till Sluta ligga med och skriva om kulturmannen

  1. Jocke Persson skriver:

    Wow. Bara wow.
    Du säger sånt som alla borde säga men som ingen ändå säger.
    Problemet är väl bara att de som allra mest skulle behöva läsa dig är för upptagna med att stoppa upp sitt huvud ännu längre i sina rövar.

    Och där uppe är det mörkt och tyst.
    Det är väl därför de inget ser eller hör.

  2. Martin skriver:

    Att krossa Kulturmannens tyranni är nu det viktigaste, det är just det vi i alla världens progressiva partier måste sätta in alla våra krafter på!

    (travesterad replik från Lenin)

  3. Olof skriver:

    Fast mest jämställda har vi inte varit sedan 2007. Tappat till plats fyra sedan dess. Så det går ju inte precis åt rätt håll. http://www3.weforum.org/docs/WEF_GenderGap_Report_2013.pdf

  4. Maria skriver:

    Sant att feministerna här ser troll lite varstans, men hur ska vi i Sverige kunna hjälpa flickor utomlands? Ja det fördöms av politker och bla bla bla men sedan händer inget. Vad feministerna borde rikta blickarna mot nu i och med sommar och semestertider är de invandrarflickor som tvingas till giftermål utomlands och i värsta fall aldrig får komma tillbaka till Sverige.

    • Martin skriver:

      Håller med, men det anses förmodligen inte särskilt sexigt att välja en strategi som då oundvikligen kommer att handla om samarbete med polisen i Turkiet, Egypten, Somalia eller Rumänien. Och hur känsligt det är i Sverige att ”fokusera på orientaliska kulturer” och dito hederskulturer ska vi inte tala om.

  5. Martin skriver:

    Tror f ö att en del av den ilska och irritation Kulturmannen väcker har att göra med att dylika personer ofta vägrar att lyda den slags sociala och kommunikativa koder som har vuxit fram på, eller åtminstone förstärkts av, sociala medier. Att man förväntas vara fryntlig, glatt smeksam mot värden och dennes supporterklubb, mer inriktad på anekdoter och snackisar än på att driva några argument eller att tänka rakt och fritt (kolla in hur de flesta kulturartiklar/krönikor eller ledartexter i DN och Expressen ser ut nuförtiden!), man får gärna skälla på folk som inte är närvarande eller hör till gänget men helst inte kritisera den som sitter vid grannbordet. Man förväntas lämna mysiga uppdateringar och teasers om det man jobbar med, att ligga och hålla på allt till dess det är färdigt för publicering ses inte som okej. En slags tjejmiddag-ton där alla sitter och hejar och vevar med armarna inför varandras projekt, tweets och stories…

    Kulturmannen vägrar underförstått att gå med på detta, han skjuter det åt sidan och signalerar att tankarna, den färdiga boken eller verket är viktigare än minglandet, bloggdiskussionen eller ens försläpp och recensioner (jo, ibland kör han förstås också på att hans *person* är en tungviktare, men nejet till det brusigt fryntliga, till den sortens umgängeskoder är nog mer centralt). Och det ses som en knäpp på näsan åt hela den mysiga gemenskapen.

  6. Fredrik skriver:

    http://www.mdh.se/forskningsstudie-om-pappor-och-foraldraledighet-1.59339

    Kulturmannen och andra män är hunsade av sina kvinnor.

  7. Pelle2 skriver:

    Skitbra skrivet Joakim.
    För övrigt undrar jag vem som har tvingat kvinnorna att ligga med kulturmännen ?`Kan det var de osynliga strukturerna och patriarkatet ?
    För gud förbjude tanken att en kvinna har en fri vilja.
    Och naturligtvis är den svenska medeklasskvinnan mest förtryckt av alla kvinnor i hela världen.

    • Martin skriver:

      Självklart, ungefär som när det debatterades om sexism bakom scenen på teatern för ett par år sedan: hemska manliga regissörer och skådespelare som tubbar unga kvinnor at hänga ihop med dem. Det är ju aaaaldrig någon som har hört om att unga kvinnor kommer in till teaterlivet i stan, jobbar som aktriser, frisörskor eller kassörer och samtidigt – av egen vilja – siktar på att bli ihop med någon mera etablerad teaterkille eller författare för att avancera socialt och karriärmässigt. Något sådant förekommer ju bara inte, möjligen gjorde det det på Anders de Wahls och Harriet Bosses tid….

    • Candy skriver:

      I’m shkceod that I found this info so easily.

  8. Katarina Mazetti skriver:

    Som vanligt får inte kvinnor attackera EN företeelse utan att hånas för att de inte bryr sig om/bekämpar en annan.

    • Martin skriver:

      @mazetti: det är pösigheten, anspråken på att leda befrielsetåget och den intellektuella ohederligheten som är problemet. Den svenska feminism som syns och hörs idag sysslar med grova retoriska överbud, dessutom silar den mygg och sväljer kameler

  9. katarinali skriver:

    Tycker som du Joakim. Mycket energi läggs på gnäll. Trött på alla mediatanter överlag

  10. katarinali skriver:

    —–Men jag förstår hur det blir- kvinna vill svara man liksom. Ett slags bråkande som visst kan härstamma ur en slags bakvänd attraktion. Men åh. Detta grupperande och vi och dom i en krisande värld. Vore bättre om vi fokuserade på minsta gemensamma nämnare och gick samman mot samma mål. Skit i olikheterna och sluta konkurrera. Visst kan dom vara våldsamt irriterande, kulturmännen, men då är det smartare att byta glasögon och se den lilla gossen bakom . Tips lyssna på SIgge o Alex pod. Mycket liten gosse vill bli älskad. Inget att reta upp sej på , egentligen.

  11. jhlundell skriver:

    Mitt i prick! Skarpt sammanfattat i text!

  12. Hej. jag tycker att du bloggar bra och har bra åsikter men jag tror inte du har greppat vad det här om kulturmannen handlar om, för om jag fattat mej på dej skulle du bli förbannad då. Har jobbat med teater i trettio år och vet att som tjej måste man ibland ligga för att få roller man passar för. Åtminstone tåla kladd, sexistiska kommentarer mm. Nobbar man, nekar man, protesterar man blir man ordentligt och sexistiskt till tryckt av den s.k ”kulturmannen”. Vi pratar ju inte om alla manliga regissörer,författare etc, vi pratar om en liten men tyvärr jävligt störande klick av män som finns i kultursektorn. Det har varit tabu att prata om honom, därför har han kunnat fortsätta. Säg en annan sektor där du som tjej bara får jobbet om du accepterar att chefen kladdar på dej eller anser att det är hans rätt att påtala att kvinnor över klimakterier ät ”jävligt osexiga” osv. Kan du komma på nåt annat jobb där det är så och där alla känner att de inte har råd att protestera? Jag har sett väldigt bra ut och hela tiden råkat ut för den där skiten. En regissör som jag inte uppmuntrade och slickade röv på sa inför hela ensemblen: Du vet att du är ju över trettio nu (jag var 33) så de andra tjejerna mår illa av att se på dej, för de ser sin egen åldrande framtid i dej och det gillar ingen… Kan du tänka dej att en chef säger så till en sekreterare eller till en sjuksköterska eller till en manager?

  13. Linda skriver:

    Nä, vi har det så bra i Sverige. Bara det att flickor inte är lika mycket värda som pojkar. Vilket yttrar sig i tidig ålder – tjejbaciller, flickor kan bara leka två och två osv… Eller hur skrev du i ett senare inlägg?

    • Kalasbubblan skriver:

      Precis. Dessutom är det svårare i praktiken att faktiskt göra något ”på andra ställen”, det är inte så att vi feminister sitter och skiter i kvinnor som har det värre. Dessutom kan man inte sluta kämpa bara för att ”andra har det värre”, det skulle innebära att alla behövde nöja sig med allt, hela tiden. Och det skulle visserligen gynna män (skribenten) i detta fall, men i alla fall. Samtidigt tycker jag inte att man ska klaga på folk (feminister) som ”bara” kämpar i Sverige och inte gör MER, vi gör åtminstone NÅGOT. Vad gör du för dessa kvinnor, Joakim?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s