Kossor engagerar fler än både Stefan Löfven och Amy Diamond

Det brände till på insidan av låret, alldeles för nära skrotum. Mannen bredvid, i jeansväst och solbrillor skrattade: ”Vettu inte atte brukar va ström i staketen vid en kohage?”

Det är första maj och dagens stora händelse var kosläppet på en gård utanför Göteborg. Tydligen bara ett av massa kosläpp i Sverige denna dag. Jag hade precis gränslat ett elstängsel för att få utsikt över kohagen. Min dotter satt på axlarna och skrek. Jag hade lovat henne att hon skulle få kolla på kossor, men bland tiotusentals andra med samma mål var det lättare sagt än gjort. Jag armbågade mig framåt. Svetten rann i pannan. Folk gapade, ungar tjöt och pappor hävdade sig. Alla måste fram.

Redan i bilen på väg hit började jag undra vad fasen jag höll på med. Bilkön sträckte sig en mil. Ibland var det helt stopp och då passade folk på att hoppa ur och kissa vid vägrenen. En del, klokare än jag, vände om hem igen. Andra ställde bilen och började promenera. Ju närmare man kom gården desto långsammare gick det. Scenen påminde om en zombiefilm där horder av levande döda vankar planlöst åt samma håll – kreatur som var på väg för att titta på kreatur, och jag var en av dem.

Väl framme vallades vi in i fållor för att hitta rätt på parkeringen. Människor i orangea västar sprang runt som yra höns och hjälpte de som kört fast med sina bilar. Känslan av att vara på festival förstärktes. En festival för småbarnsföräldrar, utan alkohol, musik och droger – som Roskilde fast utan allt det roliga.

Lång borta kunde man skymta det enda riktmärke som behövdes: en gigantiskt uppblåsbar ko från Arla, med dragningskraft större än Kaba i Mekka. När vi närmade oss hördes, trots allt, musik. Ett band spelade och sjöng ”det regnar kor, halleluja det regnar kor”. Lukten av koskit blev påtaglig.

Det värkte i innanlåret efter elstöten. Min dotter tryckte ner min keps över ögonen. Vi hade, efter en halvtimmas armbågande, hittat en lucka. Precis då öppnades dörrarna till ladugården och ut stapplade några halta kossor med höftledsbesvär, som följd av att ha stått stilla i ett bås en hel vinter. I denna stund höjde tiotusen människor sina mobiltelefoner över huvudena och fotade detta jordens åttonde underverk. Under några sekunder rådde en stämning som bara går att jämföra med en rockkonsert. Jag blev nästan förvånad över att ingen kvinna i publiken slet av sig sin bh och kastade in den i hagen.

Sedan gällde det att snabbt retirera till parkeringen för att inte bli ståendes flera timmar i kö med andra hålögda medelsvenssons. Jag slet med fru och dotter, fort in i bilen, alla var kissnödiga, men vi klarade det. På hemvägen funderade jag på vad det var vi hade upplevt. Både jag och min fru är uppvuxna på landet och har sett kossor hela livet. Varför åkte vi och trängdes med kreti och pleti, när vi lika gärna, när som helst, kan åka hem till våra föräldrar och titta ut genom deras fönster? Mitt enda svar var att jag, på något sätt, hade blivit blåst av Arla. Spektaklet måste vara Sveriges bästa PR-trick genom tiderna. För hur kunde man annars få hundratusentals svenskar, i olika delar av landet, att gå man ur huse för att titta på några stackars kossor som ska ut och äta gräs? Jag kunde inte skaka av mig känslan av att ha blivit rövknullad av Sveriges mejerilobby.

När jag senare läste att antalet förstamajdemonstranter i Göteborg var 8000, tydligen rekord, kändes det futtigt jämfört med kosläppet ett par mil därifrån. Inte ens Stefan Löfven med sitt förstamajtal i Malmö, eller den omtalade värvningen av Amy Diamond i Norrköping lyckades med samma konststycke som Sveriges mjölkbönder. Min övertygelse är därför att det parti som värvar PR-konsulterna från Arla, också blir det parti som lyckas bäst i valet 2014. Per Schlingmann, släng dig i väggen.

Hoppas förresten att det blir lika fint väder på kosläppet nästa år. För ni ska väl med?

Joakim Lamotte https://twitter.com/HotLamotte

20130502-000720.jpg

20130502-000739.jpg

20130502-000753.jpg

Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s